Samhällsplanering och hälsosam miljö - Hur använder vi kunskapen?

den 28 september 2016, på medborgarhuset i Eslöv kommer det att hällas ett heldagarsseminarium om sambanden mellan miljöfaktorer och påverkan på människors hälsa och hur vi kan ta hänsyn till de sambanden i hälsoplaneringen. Diskussion kommer även att föras kring hur vi säkerställer att kunskapen är tillgänglig och verkligen kommer till användning.

​Målgrupp: Politiker i kommunstyrelsen och byggnads- och miljönämnden, eller motsvarande., tjänsteman i dessa förvaltningar, berörda på Länsstyrelsen, RUN och Folkhälsoberedningen i Region Skåne.

Syftet med dagen är att visa på de möjligheter som finns att bättre använda kunskapsunderlagen i den fysiska planeringen. Vår förhoppning är att detta ska leda till att vi kan skapa en kunskapsplattform eller ett nätverk som gör det enklare att tillvarata kunskapsunderlag om sambanden mellan miljö och folkhälsa – Miljörelaterad folkhälsa.

Arrangörer: Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund (SMHF), Miljösamverkan Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne – Regional utveckling och Arbets- och miljömedicin i Lund.

Anmälan och program: hittar du på denna länk

 

Fördjupning


Det finns starka samband mellan den fysiska miljön omkring oss och människors hälsa. Luftföroreningar kan orsaka hjärtkärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägar redan vid låga nivåer. Buller ökar stressnivåerna och kan förutom sämre livskvalitet medföra hjärtkärlsjukdomar och för tidig död. Å andra sidan medför tillgång till grönområden förbättrad livskvalitet, att vi rör på oss mer och en minskad sjukfrånvaro. Barn har särskilda vinster av en bra miljö, t ex genom den högre känsligheten för luftföroreningar och bättre förutsättningar för att klara skolan genom bullerfria miljöer och genom miljöer som främjar rörelse.

Idag finns det mycket framtagen och tillgänglig kunskap om sambandet mellan miljöfaktorer och hälsopåverkan. Underlagen tas fram genom exempelvis det arbete som görs kring miljöhälsorapporter (Folkhälsomyndigheten i samarbete med Karolinska institutet och regionala rapporter), Länsstyrelsens arbete med HÄMI (hälsorelaterad miljöövervakning) och det kliniska och forskningsbaserade arbete som görs vid arbets- och miljömedicinska kliniker, som den i Lund.

Frågan är – använder vi den kunskap som finns när vi planerar den fysiska miljön? Tänker vi alltid på barns rätt till ren luft och barnvänliga miljöer när vi planerar för ny barnomsorg? Väger vi in risken för hjärtkärlsjukdomar för de som bor i bostadsområdet bredvid den planerade nya vägen? Tänker vi alltid på hur vi bäst tar till vara det hälsofrämjande när vi planerar, eller inte planerar, för grönområden? Och hur tar vi tillvara de sociala värdena när vi rustar upp gamla nedgångna bostadsområden?